Varför behöver vi facktermer inom vården

Låter det komplicerat eller tar det tid? Det borde det faktiskt inte vara. För att underlätta ditt kvalitetshälsoarbete kan du samla all relevant information-processer, rutiner och självbedömningar-i samma kvalitetsledningssystem. Då kan du enkelt bryta ner informationen inom olika delar av verksamheten och kommunicera den till personalen, systematiskt ge exempel på att förbättra arbetet inom vården.

Förstå att kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård är ett långsiktigt projekt. Ett vanligt misstag som företag gör med kvalitetshälsoarbete är att de anser att det är för kortsiktigt. Men för dem som vill ha varaktiga resultat finns det ingen magisk quick fix. För att nå framgång är det viktigt att skapa en långsiktig och realistisk plan för förbättring. Att få en hel organisation att uppnå samma långsiktiga mål kan vara en utmaning-och naturligtvis betyder det inte heller att du helt ska ignorera kortsiktiga mål.

Hur börjar man arbeta med kvalitet för bättre och säkrare vård? Finns det verkligen en plats att arbeta länge när kortsiktiga bränder ständigt uppträder vid återbetalning? Här spelar ledningssystemet en viktig roll igen. Ett bra system gör att alla företag kan arbeta med både kortsiktiga och långsiktiga mål samtidigt. Självklart vill du att det ska vara enkelt att få en bra överblick över kvalitetsarbetet.

Oavsett om det är statusen för en treårig analys eller den efterföljande effekten av ett månatligt kvalitetsmål för hälso-och sjukvården. Det är också viktigt att inte glömma att det kan ta tid att se resultaten av förbättringar i vården-ibland månader och ibland år. Därför är det viktigt att ha rätt sätt att arbeta på plats, att arbeta länge och tålamod och roligt på vägen, förstås. Tydliggöra kommunikationen med kvalitetshälsoarbetet.

När man arbetar med systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg är det lätt för missförstånd i kommunikationen. Felaktiga versioner av dokument delas, rapporter avser endast en del av verksamheten, mål uppnås inte korrekt och statistik tolkas felaktigt. Känner du igen dig? Den tredje vägen kan baseras på medicinsk etik baserad på nyckelbegreppen deltagande, ömsesidighet och gemensamt beslutsfattande.

Här är läkaren tillgänglig vid ett möte med sin kunskap och erfarenhet och får samtidigt en seriös dialog med patienten.

Detta kan skapa en ram för behandling när patienten förstår vad som behöver göras och blir involverad i de beslut som behöver fattas. Patienten som föremål för ett sådant etiskt grundläggande förhållande börjar med ett möte med patienten som en person vars begrepp, rädslor och förväntningar innan mötet med vård inte kan förutsägas, men måste övervägas [2].

Annars kan det som patienten tror aldrig förstås utifrån läkarens egna begrepp, utan kräver en persons öppenhet för det okända. Det är tanken på patienten som ett ämne som gör att du kan skapa en dialog med en unik person, snarare än att regelbundet och fjärrbehandla en uppsättning diagnoser som tillhör samma patient [3]. Om patientens uppfattningar, rädslor och förväntningar också kan uttryckas som tankar, bekymmer, en önskan att studeras vid ett möte mellan en patient i nöd och en professionell läkare, en stabil grund för behandling.

Om läkaren istället behandlar patienten som ett föremål som genomgår erfarenheten av att ta hand om diagnos och behandling, fortsätter behandlingen på obestämd tid. Det räcker inte heller att helt enkelt kräva patientens tankar, bekymmer och önskningar.

Vanliga medicinska termer

För att frågan inte ska uppfattas som en förhör krävs också aktivt lyssnande när läkaren medvetet bekräftar patientens erfarenhet och känslor under hela mötet. Nyckeln till detta möte är läkaren själv. En läkare som öppnar dörren till ovillkorligt lyssnande ger patienten tillgång till en plats där osäkerhet och ångest också kan lösas, långt bortom de ideala omständigheterna för klinisk forskning.

En plats där det finns en plats att säga att vissa läkemedel hamnar i soppåsar, och att andra ibland tas i högre doser än föreskrivet, där ett läkarbesök skjuts upp eftersom läkaren var för oförskämd förra gången, eller där viktiga procedurer bokas för att sluta besöka bekräftelse av barnbarnet. Fakta och värderingar alla hälso-och sjukvårdsbeslut baseras på en kombination av fakta och värderingar [4].

Medicinska och vetenskapliga fakta är mest ansvariga, men idag har patienter ofta också mycket faktakunskap i samlingen som bäst tas om hand. När det gäller värden är det också nödvändigt att överväga båda sidors perspektiv.En av läkarens uppgifter är att beskriva möjliga alternativ när det gäller att till exempel välja en behandling, men vilket av alternativen som är att föredra i en annars lika prognos är till stor del en fråga om patientpreferens.

Men i vissa situationer kan patienten önska att det inte var medicinskt klokt att utföra, och en del av läkarens professionalism är då att markera sina egna professionella och vetenskapliga gränser. En annan aspekt att tänka på är att vissa patienter har sina preferenser mycket tydliga för sig själva, medan andra är starkt beroende av läkarens bedömning. Därför bör utnämningen skilja sig åt i detta avseende beroende på patienten i fråga.

Detta kan inte ske efter ett standardiserat mönster; vårdprogram och checklistor måste konsekvent tillämpas med visdom på en specifik unik patient. Därför är det viktigt att patientens tankar och önskningar får tillräckligt med utrymme i dialogen mellan läkaren och patienten. Om inte en enskild patients tankar, bekymmer och önskemål klargörs vid ett medicinskt möte, fortsätter de blint att tillämpa riktlinjer och vårdprogram för en person som kan vara mycket långt ifrån den genomsnittliga standardpatienten.

Att vara professionell innebär därför att förmågan att arbeta mellan dem är å ena sidan mänsklig närhet till patienten som en annan person av samma typ som sig själv, men som en specifik annan, och å andra sidan vetenskapligt avstånd, där patientens oro klassificeras, tolkas och utvärderas utanför yrkeskunskaper. På denna resa ligger en professionell mellan mänsklig intimitet och vetenskapligt avstånd [5].

Denna grundtanke gäller för varje medicinskt möte, oavsett hur kort och till synes det kan vara. Det handlar inte om att utöka eller komplicera mötet, utan om en etisk grundläggande syn på läkarens arbete. Det inkluderar begreppet arbete som etiskt baserat och motiverat, vilket innebär att etik inte är något som därefter placeras på evidensbaserad och vetenskapligt baserad vård.

Det innebär snarare att placera evidensbaserad kunskap i ett etiskt sammanhang där värden av olika slag tillskrivs betydelse. Ett medicinskt möte är på sätt och vis ett möte mellan en person och en person, men det har några speciella egenskaper som skiljer det från ett vardagligt möte.

Bemötande inom vården

Mötet och förblir asymmetrisk, vilket innebär att läkaren måste veta att han innehåller utsikterna till makt, vilket är oundvikligt. Läkaren har patientens öde, vilket medför etiskt ansvar för utformningen och resultaten av mötet. Trots patienten är all autonomi beroende av läkaren.