När vinner detaljplanen laga kraft

Synpunkter bör ha inkommit på den senare före utgången av granskningsperioden. De skriftliga synpunkterna på granskningen sammanställs i revisionsberättelsen. En detaljplan antas vid granskningsperiodens utgång, en detaljplan antas av kommunfullmäktige eller kommunfullmäktige. Berörda parter har meddelats och ett beslut har fattats.

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till domstolen och miljödomstolen. Du kan bara överklaga Planen om du är skadad och om du har lämnat skriftliga kommentarer under samrådet eller granskningen. Om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter i planområdet, eller om du är granne med området, kan du drabbas. Du kan också överklaga Planen om du känner att processen genomfördes felaktigt, så det kallar formella fel.

Du kan överklaga beslutet inom tre veckor, beräknat när kommunen meddelar sin anslagstavla att planen har antagits.

För kommunala beslut så vinner denna laga kraft efter att beslutet inte har överklagats inom tre veckor efter att justeringen av det över beslutet överförda protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla (se 13 kap.

Du skickar ditt överklagande till kommunen. Detaljplanen börjar gälla med laga kraft när överklagandetiden har gått ut och ingen har överklagat.detaljplanen blir lagenlig och börjar gälla. Om någon har överklagat detaljplanen får den laga kraft när Mark-och miljödomstolen eller högsta instans slutligen avgjort ärendet, och detta beslut har inte överklagats. Resultatet av överklagandet kan också vara att Planen avbryts och inte får rättslig kraft.

Planeringsprocessen enligt det utökade förfarandet, utöver ovanstående förfarande, ingår på följande punkter i det utökade förfarandet; tillkännagivande och samrådsrapport. Tillkännagivandet innebär att kommunen offentligt tillkännager det kommande samrådet på sin officiella anmälningsnämnd. Samrådsrapporten är ett dokument som samlar alla synpunkter som mottagits efter samrådet. Samrådsrapporten förklarar varför vissa synpunkter inte beaktades i planeringsprocessen.

Planeringsprocessen följer ett begränsat standardförfarande. En planprocess som är utformad enligt ett begränsat standardförfarande minskar arbetet. Planförslaget godkändes i samband med samrådet och godkändes därefter. Den som inte har uttryckt sina åsikter vid tidpunkten för granskningen kan förlora rätten till senare överklaganden i det här fallet.

Ansökan om tentamen efter granskningsperioden sammanställs och kommunen tar hänsyn till de synpunkter som inkommit i en sådan granskning. Antagandet efter översynen får endast justera planförslaget något innan PBN beslutar om antagandet. I de flesta fall kan PBN direkt anta en plan med delegationen från kommunfullmäktige. I särskilda fall, till exempel om planen strider mot granskningsplanen, antas Planen av kommunfullmäktige.

Därefter kan beslutet överklagas till mark-och miljödomstolen, men då krävs prövningstillstånd. Slutligen kan beslutet överklagas till Högsta domstolen, som är det högsta exemplet för att överklaga en detaljplan. För att ha rätt att överklaga är det nödvändigt att beröra en detaljplan, och inte senare under granskningsperioden, skriftliga synpunkter som inte har uppfyllts av kommunen.

Tiden för överklagande är tre veckor från det att kommunen meddelat beslutet på kommunens anslagstavla. Länsstyrelsen får avbryta detaljplanen om de anser att den strider mot någon av granskningarna.till exempel ska Länsstyrelsen kontrollera att kommunen inte visat tillräckligt riksintresse. Laga kraft om detaljplanen inte avbryts eller stekas, eller om överklaganden avslås av högre myndigheter, får detaljplanen laga kraft.

Det innebär att detaljplanen är den nuvarande regleringen av markanvändning och byggande i området. Planeringsprocessen är sedan avslutad. Nu tar bygglovsprocessen ofta över och gator, torg och parker börjar byggas. Olika sätt att ta fram en detaljplan det finns flera olika sätt att ta fram en detaljplan. Vilket förfarande kommunen väljer beror på hur förslaget till detaljplan ser ut.

Valet påverkas bland annat av hur förslaget passar in i kommunens övergripande plan och förslagets betydelse för allmänheten och miljön. De vanligaste förfarandena är standardförfaranden och utökade standardförfaranden, och procedurförstoring används för att schemalägga möten som har lösts efter att de har följt gällande lagstiftning. Standardproceduren används för att schemalägga möten som definieras under eller senare kontakter.

Standardförfarandet är utgångspunkten för att välja ett förfarande baserat på gällande lagstiftning. Förfarandet innehåller två kommunikationssteg: samråd och granskning. Om planförslaget visar sig vara mycket enkelt kan du använda en snabbare version av standardproceduren - det är det begränsade förfarandet. Denna process innehåller bara ett kommunikationssteg: samråd.

En detaljplan vinner laga kraft när den blir juridiskt bindande och gäller som lag för ett område.

Om planförslaget godkänns av alla företagare går det direkt till antagandet. Den utökade proceduren används för att schemalägga möten som definieras under eller senare Bud. I vissa fall är det inte möjligt att använda standardförfarandet på grund av planförslagets karaktär.Kommunen använder då istället ett utökat förfarande, vilket är något mer omfattande än standardförfarandet.

Det utvidgade förfarandet används om förslaget till detaljplan inte är förenligt med översiktsplanen eller Stadsdelsnämndens revisionsutlåtande avseende granskningen. Planer för förslag som motsvarar det utvidgade förfarandet kommer att spridas mer i samband med det samråd om förslaget som meddelas i lokaltidningen Uppsala Nya Tidning för samråd.

Överklagande. Detaljplan efter att kommunen har beslutat att anta, ändra eller upphäva detaljplanen kan beslutet överklagas till mark-och miljööverdomstolen. För att du ska ha rätt att överklaga ett sådant beslut måste beslutet påverka dig. Du måste också lämna skriftliga kommentarer senast före granskningsperiodens slut. Överklagandet ska skickas till den myndighet som fattat beslutet.

Därför ska du skicka ditt överklagande till kommunen inom 3 veckor från den dag då protokolljusteringen meddelades på kommunens anmälningsnämnd. Om överklagandet kommit in i sinom tid skickar kommunen det tillsammans med relevanta handlingar till mark-och miljödomstolen. I överklagandet anger du Vilket beslut du överklagar genom att ange numret på ärendedagboken eller ett avsnitt i protokollet.

Ange också varför du tycker att beslutet är fel och vilka förändringar du vill ha. Bifoga handlingar eller andra saker som du tycker stöder din åsikt. Överklagandet måste vara skriftligt.