Opinionsundersökning klimatet

Enligt Professor Stefan Fischer vid Oxforduniversitetets Sociologiska avdelning är uppfattningen att detta råder ett klimatbehov. Undersökningsdeltagarna sägs komma från både rika länder och några av de minst utvecklade länderna i världen. Människor av olika kön, åldrar och utbildningsnivåer deltog, inklusive många ungdomar som inte är tillräckligt gamla för att vara berättigade.

Människor är mycket oroliga och rädda.

De bevittnade skogsbränder i Australien och Kalifornien, de såg en fembollskategori i Karibien och översvämningar i Sydostasien. När de ser tillbaka inser de att det här är verkliga problem som vi måste göra något åt, sa Cassie Flynn, klimatexpert på UNDP, vid den digitala lanseringen. Hon påpekade att folkligt stöd för klimatåtgärder är mycket starkt. Mer än hälften av deltagarna sa att de skulle vilja se fler investeringar i skogs-och markskydd, utveckling av förnybar energi och förändringar mot renare jordbruk.

Samtidigt visar undersökningen att utbildningsnivån är en viktig faktor för hur människor ser på klimatproblemet. I alla länder svarade majoriteten av deltagarna på högre utbildning att världens regeringar måste agera nu för att svara på klimatkrisen.

Undersökningen visar bland annat att ungdomar under 18 år är mer medvetna om klimatkrisen än vuxna, och att 56% av de som ser klimatet som ett hot anser att vi bör agera snabbt och kraftfullt för att förhindra en klimatkatastrof.

Skillnaderna mellan könen är mindre, men i länder som Australien, Kanada och USA svarar tjejer och kvinnor starkare än pojkar och män, som enligt deras mening finns en nödsituation. Samtidigt indikerar de som genomförde forskningen att insatser bör göras i de kommande undersökningarna för att undvika digitala luckor. Även om de inkluderar förändringar i teknik, handlar de lika mycket om att ändra institutioner, affärsmodeller och beteenden.

Panorama över visualiseringsverktyget, som klimatpolitiska rådet har tagit fram i samarbete med Naturvårdsverket och Energimyndigheten, innehåller ett möjligt målscenario där nyckeln är fyra nyckelområden, helt bestämt, detta är bara ett av flera möjliga scenarier. I praktiken kommer storleken på och innehållet i bidragen att bero på både den tekniska och ekonomiska utvecklingen samt valet av strategier och politiska instrument.

27 januari - Idag tillkännages resultatet av ’Peoples' Climate Vote’ ­ ­­– världens största opinionsundersökning om klimatförändringar.

De fyra nyckelområdena bör inte ses som isolerade från varandra, utan utgör ett systemiskt perspektiv. Det finns många kopplingar mellan dem, för tentor i tid, de roller som skogar spelar i den naturliga absorptionen av koldioxid och produktionen av biomassa. Politiken spelar en nyckelroll som styr alla fossila bränslen, och att minska utsläppen av växthusgaser till noll utgör en stor förändring i samhället.

Klimatomställningen är en omvandling - från en fossilbränsledriven ekonomi till en som inte längre bidrar till den globala uppvärmningen, men kan lägga grunden för hållbart välstånd och hållbart välbefinnande. Världen har genomgått stora förändringar tidigare, såsom industrialisering och digitalisering, som äger rum just nu. De gemensamma kännetecknen för klimatomställningen är grunden för gemensamma politiska beslut, en känsla av brådska och behovet av ett brett antagande, samt en förståelse för de globala konsekvenserna av att vidta eller inte vidta åtgärder.

EU har ett gemensamt bidrag till Parisavtalet. På grund av att EU för närvarande genomgår reformer kommer fler politiska beslut som är relevanta för att uppnå klimatmålen att delas på taket inom EU än vad som förhindras. Beslutsfattare spelar en avgörande roll i klimatomställningen, inte bara för att stödja nödvändiga framsteg inom teknik och växthusgaspriser, utan också för att underlätta och stödja beteendeförändringar och bygga legitimitet för klimattransit.

För att genomföra omvandlingen av ett carbon bypass-samhälle till ett netto noll är det absolut nödvändigt att målen och övergången har ett brett stöd från allmänheten och att den politik som bedrivs uppfattas som legitim och rättvis för medborgarna. En allmän politik är inte bara summan av lagar, förordningar och budgetposter. Det handlar om många aspekter av ledarskap, att formulera gemensamma mål och göra vägen till dessa mål tydliga och brådskande.

Detta gäller särskilt hur regeringen använder sina myndigheter. De fyra nyckelområdena minskar inom alla samhällsområden, vilket illustrerar behovet av politisk samordning mellan olika nivåer, politikområden, ministerier och myndigheter. Det nuvarande kontoret, inklusive klimatpolitiska handlingsplanen och Ministerpolitiska arbetsgruppen för klimatpolitik, kan ännu inte sägas koncentrera den övergripande strategiska ram som många statliga jordbruksföretag har i klimatomställningen.

Därför kräver ett antal företrädare för statsbyrån tydligare definierade ansvarsområden, långsiktig verksamhet och resurser för utveckling och genomförande av färdigheter. Nästa klimatpolitiska handlingsplan ska vara en accelerationsplan enligt Klimatlagen ska den regering som tillträder efter höstens riksdagsval lägga fram en klimatpolitisk handlingsplan för sin kommande mandatperiod.

Den stora majoriteten av Sveriges Rikdag stöder för närvarande Klimatlagen och klimatmålen. Alla parter deltog i ansvaret för utvecklingen och utvecklingen av denna gemensamma fond. Oavsett vilken regering som tillträder kommer den inte att möta frågan om inte hur, utan hur klimatomställningen kommer att accelerera. Det finns ingen tid att förlora för att uppnå detta.

Efter den nuvarande planen finns det bara sex handlingsplaner kvar innan Sverige når netto nollutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser har hittills minskat med ungefär en tredjedel, eftersom två tredjedelar förblir i blyperioden och utsläppen bör minskas snabbare. Nästa klimatpolitiska handlingsplan bör vara en plan för accelererande insatser som kan bidra till att minska kortsiktiga utsläpp och därmed uppnå mål, och strategiska insatser som måste införas nu för att säkerställa fortsatta utsläppsminskningar utöver rekommendationerna, baserat på analys.

I denna och tidigare rapporter presenterar klimatpolitiska rådet fem allmänna rekommendationer om inriktningen och innehållet i nästa klimatpolitiska handlingsplan. De är formulerade som fem allmänna prioriteringar, som specificeras och illustreras i ett antal bredare punkter och som också är relaterade till ett eller flera av de fyra nyckelområdena. Förbättra förvaltningen av offentliga institutioner och samordningen mellan olika politikområden och beslutsnivåer.

Se över de sociala mål som är mest relevanta för klimatomställningen. Ge tillsvidareanställning till berörda myndigheter för att bidra till den klimatpolitiska handlingsplanen. Införa ett tydligt administrativt ansvar för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Stärka politiska mål och verktyg på viktiga områden. Men takten i genomförandet av bredare reformer är långsam. Stärka styrningen för att uppnå ett transportsamhälle.